Har varit tunga dagar nu. Lilleman har blivit skadad och skolan dödar mig sakta. Nu har vi ändrat projektarbetet och en redovisning är över. Kändes som en tyngd lyftes från mina axlar.... Min alla hjärtans dag spenderades i stallet och pyssla om Lillkillens sår. Usch det var inte kul! Fick panik och grät floder. Är så rädd att hans (inte ens påbörjade) Karriär är över... Usch :(
Jag har haft en konstig känsla i hela kroppen dom här dagarna. Jag kan inte ens förklara vad .... Men något.. :(
När du träffat botten, kom ihåg mig då... För här finns du kvar!
Du är oförstörd för mig!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar